Siluetten av San Gimignanos torn hoejer sig oever Val d'Elsas stoersta kulle (334 m). Orten utgjorde en gaeng huvudsaetet foer en liten etruskisk by fraen den helleniska perioden (100-200 talet foere Kristus) och boerjade sin nuvarande historia runt IX seklet, dae den ocksae fick Biskopen over Modenas namn, San Gimignano, som eligt saegen raeddade fortet fraen de barbariska horderna. Staden utvecklades avsevaert under Medeltiden tack vare att den korsades av huvudleden Via Francigena. Orten upplevede en saedan utveckling att den dess konstnaersliv och resulterande rikedom pae konstverk blommade och boerjade pryda kyrkor och kloster. Den 8 maj 1300 gaestades staden av Dante Alighieri, dae ambassadoer av Lega Guelfa i Toskana. Men den fruktansvaerda pesten aer 1348 och den paefoeljande avbefolkningen av omraedet drev San Gimignano in i en svaer krisperiod. Man lyckades bara ta sig ur den omfattande fattigdomen och vanvaerden som kaennteckande staden de kommande seklen foerst naer man boerjade aeterupptaecka ortens skoenhet och dess kulturella vikt.
